Binjurarna är två små körtlar som sitter ovanpå njurarna. Deras funktion är att reagera på signaler från andra organ i kroppen och att skicka ut signalämnen, dels via blodomloppet men också via nervsystemet.
Binjurarna har tre lager som tillverkar olika slags hormoner eller signalämnen. Könshormoner, hormoner som är med och reglerar mineralhalter, blodsocker och blodtryck tillverkas alla i binjurararna (alla dessa regleras också via andra s.k. feed-backsystem i kroppen).
I traditionell kinesisk medicin anses binjurarna höra till njurens energi.
Den naturliga klockan
Binjurarna insöndrar (tillverkar samt skickar ut i övriga kroppen) hormonet kortisol enligt i en rytm över dygnet och många andra hormoner påverkas i sin tur av kortisolet. Alla hormoner påverkas av och reagerar i rytmer med varandra. Dessa rytmer har uppkommit i vår art Homo sapiens här på jorden, och är inställd enligt den cirkadiska klockan.
Ljusreceptorer i ögon och hud sätter igång kaskader av hormonvägar i oss. Kortisolet påverkas mycket lätt av ändringar i t.ex. ljusexponering.Friska kortisolnivåer peakar på morgonen och faller sedan under dagen med en liten topp middagstid (om man är riktigt frisk). Det ska vara lågt vid sänggåendet och som lägst under natten.
Naturligt kontra konstgjort ljus – påverkar våra hormoner
Under vår tid som art har vi levt en mycket kort tid med konstgjort ljus. Numera tros vi ha existerat sedan minst 250 000 år - och har även ärvt gener sedan långt innan dess. Det betyder att kanske 10 000 generationer kan ha levat sedan dess. I slutet av 1800-talet börjar elektriskt ljus användas i större städer, men det skulle dröja in på 1900-talet innan elektriskt ljus fanns tillgängligt ute i stugorna. Alltså för bara 4 generationer sedan.
Tre generationer har levt med TV, e-post och datorer började användas i större skala i hemmen så sent som på 1990-talet. Endast en (1) generation har fötts och vuxit upp med bärbara lysande, uppkopplade skärmar dygnet runt. Vi är inte anpassade till den sortens ljus dygnet runt, och våra känsliga hormonsystem betalar priset: bl.a. sömnsvårigheter, ångest och depression långt ned i åldrarna, fertilitetsproblem, diabetes (påverkas av ljusstyrt melatonin som dansar ihop med kortisol), cancer och övervikt.Hur påverkas nervsystemet av stress?
Om man över tid är uppe sent på kvällen, äter sent på dygnet, tittar på skärmar med konstgjort ljus eller vistas i en miljöer med konstgjord belysning, kommer kortisol- och andra hormonnivåer mätbart påverkas.
Andra faktorer är infektioner, inflammationer, näringsbrister, miljögifter, emotionell stress, brist på naturligt ljus, hård, ensidig eller träning med onaturlig belastning samt buller.Kortisol hjälper oss att bekämpa sjukdomar, håller oss vakna, alerta och starka. Får vi tillräckligt med vila & lagom motion, umgås med nära & kära och sover gott återhämtar sig binjurarna och vår s.k. HPA-axel.
Men om binjurarna triggas att pumpa kortisol i höga mängder och på fel tider på dygnet, hamnar vi till slut i utmattning – kortisolet blir konstant lågt. Tecken på det kan vara återkommande infektioner, svårighet att läka inflammationer, oregelbunden mens, infertilitet, autoimmunitet, håglöshet, ont efter träning och många andra symtom.
Läs mer om återhämtning
Nästa artikel om binjurar & stress kommer att handla om kosttillskott och andra biohack. Hur du kan återhämta dig efter stress, få bättre sömn, förebygga skador och utmattning och optimera din stressaxel och därmed dina hormonsystem.
