Kalcium är inte det enda som krävs för starka ben! Skelettbenen i kroppen består till största del av hydroxyapatit, en förening av kalcium och fosfor. Men många andra näringsämnen + rätt elektricitet! - krävs för balans i kroppens minerallager - vårt skelett.
Magnesium är en betydande del av vår benvävnad. Av kroppens magnesium finns drygt hälften i vårt skelett.
Magnesium har en viktig roll i omsättningen av mineraler.
Några av magnesiums effekter:
1. Balansera kalcium och styra det till benvävnad – minska osteoporos & muskelstelhet
Kalcium plus andra mineraler krävs för att bygga skelett och se till att det inte bryts ned.
Bisköldkörteln + D-vitamin styr upptaget av kalcium från tarmen till blodet.
Sedan krävs fler näringsämnen för att kalcium ska upptas just i skelettet, och inte stanna i annan vävnad. Här har magnesium en viktig del.
Brist på magnesium kan:
- orsaka felbyggnad av hydroxiapatitkristallerna, vilket påverkar benstyrkan
- minska de benbyggande cellernas aktivitet
- hämma bencellernas utveckling och mineralisering
För mycket kalcium i förhållande till magnesium i musklerna gör dem stela, man får lättare värk och svårare att sova.
2. Lugna nervsystemet, minska stress
Ett inflöde av kalcium i cellerna sker vid stress, vilket ökar vakenhet och känslan av att vara alert. Strålning från Wi-fi och uppkopplade apparater har den effekten på nervsystemet, oavsett om vi märker av det eller ej. Magnesium behövs för att nervsystemet ska återgå till lugn- & ro-läge.
Att få för lite sömn eller sömn av låg kvalitet påverkar vårt stämningsläge på kort sikt. Långsiktigt kan det ge symtom av depression och påverka tankeförmåga.
Att mätta magnesiumbehovet och balansera övriga mineraler – här kan bland annat kalium ha stor betydelse - ger stöd för bättre sömn och att koppla om från stress till ro.
3. Viktigt för hjärt-kärlhälsa, minska risk för stroke
För lite magnesium i kosten har ett samband med
- högt blodtryck
- insulinresistens, högt blodsocker & övervikt
- diabetes typ 2
Magnesiumtillskott kan minska högt blodtryck och normalisera insulinnivåer.
I studier där djur fått magnesiumrik föda, visades positiva effekter på blodsocker och blodfetter. Magnesiumbrist ökar risken för oxidation av lipoproteiner.
Ett högre magnesiumintag kan minska eller sänka
- dödligheten i hjärninfarkt och hjärnblödning för män och
- dödligheten i hjärtkärlsjukdom hos kvinnor
- triglycerider i blodet och risk för arytmier hos personer med hjärtsvikt.
Att ha ett tillräckligt högt magnesiumintag kan därmed minska risken för stroke, diabetes och vara skyddande mot hjärtkärlsjukdom.
Att ha ett balanserat intag av övriga mineraler och näring
Vitamin K2, solljus (D-vitamin), zink, fosfor, kisel, A-, B- och C-vitaminer är också av stor betydelse för mineralbalans och skeletthälsa. Kalium och bor är särskilt viktiga för att kvarhålla magnesium i kroppen.
Kroppens elektriska potential är viktig för mineralhanteringen
För att mineralerna till fullo ska kunna utnyttjas på cellnivå är den elektriska potentialen i cellmembranen grundläggande. Hjärtat drivs av elektricitet, liksom alla nerv- och muskelceller.
Inomhus och i närheten av artificiella elektromagnetiska fält från elektriska och uppkopplade apparater, datorer och skärmar, fylls vi av positiva laddningar och får elektronbrist. Utan jordkontakt störs vår inneboende elektricitet.
Att
- jorda sig barfota i direktkontakt med marken eller i vatten utomhus
- använda jordande hjälpmedel
dämpar inflammatoriska processer och ger ett tillskott av elektroner som förbättrar kroppens användning av mineraler.
Källor:
Associations of dietary magnesium intake with mortality from cardiovascular disease: The JACC study. Wen Zhang, Hiroyasu Iso, Tetsuya Ohira, Chigusa Date, Akiko Tamakoshi.
Atherosclerosis, Volume 221, Issue 2, 2012.
Dietary magnesium intake and risk of stroke: a meta-analysis of prospective studies.
Susanna C Larsson, Nicola Orsini, Alicja Wolk.
The American Journal of Clinical Nutrition, Volume 95, Issue 2, 2012.
